Pedagogiska reflektionshörnan

Idag gjorde jag mina experiment i helgrupp. A och V var också med. Jag hade så ont i halsen och lite röst på morgonen så jag bad A att ta inledningen och högläsningen. Jag hade valt ut en sida i boken om vatten som presenterade vattenplaneten och att vår jord består av tre delar vatten och en del land, vilket var en passande jämförelse att göra eftersom barnen i fruktstunden varje dag tränar på fjärdedelar etc. Jag hämtade sen min utrustning med en jättestor glasburk fylld med kallt vatten och ett mätglas fylld med varmt vatten och karamellfärg.

Utdrag ur min planering:

”Experiment 1: vulkanen

Stor glasburk med kallt vatten, litet mätglas med varmt vatten + karamellfärg

Berätta för barnen vad vi har först, se till att alla ser bra. Vad tror ni kommer hända när jag ställer ner mätglaset med varmt vatten i den andra med kallt vatten? Kan ni ge förslag? Gissa? Var tror ni det färgade vattnet kommer hamna? Kommer det stanna i mätglaset, kanske blanda ut sig med allt vatten eller sjunka? Varför skulle det kunna vara så? Nu när vi gör en gissning gör vi en förutsägelse och när vi gissar/påstår varför det kommer bli så, då gör vi hypotes – det är så riktiga forskare gör när de gör experiment.

Färgat vatten stiger upp som en vulkan och lägger sig på ytan. Varför blir det så tror ni? Kan det vara så att varmt vatten är lättare än kallt vatten? Aha, där har vi lärt oss något. Vad var vår förutsägelse, blev det som vi trodde? Vad händer om man har så varmt vatten att det skulle koka? Just det, det blir vattenånga och dunstar uppåt, blandar ut sig med luften.

Experiment 2: flytande is

Stora glasburken med vatten, små färgade isbitar

Vad tror ni kommer hända när jag släpper ner en isbit i vattnet? Tror ni den smälter direkt och blandar ut sig med vattnet, eller tror ni den lägger sig på botten? Varför tror ni den flyter?

Den flyter alltså. Hmm, konstigt att både is som är jättekall och vatten som är jättevarmt flyter i vatten. Det verkar alltså som att kallt vatten är som tyngst och att både varmt vatten och att fruset vatten är lättare och alltså flyter på kallt vatten…”

Det blev ungefär som jag hade tänkt mig, frågorna fungerade bra. Det var dock svårt att få till en slutsats eller sammanfatta vad vi hade kommit fram till, vad vi hade lärt oss av experimenten. Vid det första experimentet var barnen säkra på att karamellfärgen skulle blanda ut sig i vattnet, de beaktade inte temperaturskillnaden så mycket, men det var ju inte heller helt lätt att relatera till eftersom de bara hade mitt ord på att den ena var kall och den andra varm. Det blev lite tråkigt och svårare att greppa eftersom de bara tittade på, hade antagligen varit större utbyte av att göra i mindre grupper, att barnen själva fick vara aktiva. Efter det första experimentet föreslog jag att vi skulle testa även tvärtom för att synliggöra skillnaden. Varmt vatten i den stora glasburken och kallt vatten + karamellfärg i den lilla. Det färgade vattnet stannade då kvar i den lilla burken för att det varma vattnet var lättade och flöt ovanför – tvingade ner det kalla kvar i mätglaset. Jag tror att min slutsats, vad vi skulle förstå och lära oss, inte riktigt kom fram. Men jag ville att de skulle se att varmt vatten är lättare än kallt och när det är så varmt att det kokar, ångar det och stiger uppåt – precis som molnbildning. Några av barnen hängde med i resonemanget, men inte alla. Jag märkte på mig själv att jag blev lite orättvis när jag gav ordet till barnen. Det var mestadels samma barn som räckte upp handen hela tiden, men jag märkte att jag några gånger lät några barn sitta och vänta med armen uppe medan jag gav ordet till barn som redan brukar ta mycket talutrymme och plats. Jag kände att genus-luringen i mig knackade på axeln och sa att ”ge tjejerna mer utrymme, killarna tar för sig så mycket ändå”.


Slutsatsen av passet var att jag känner mig rätt så nöjd. A:s kommentar var att det kanske blev aningen länge för barnen att sitta på mattan och koncentrera sig, det blev nästan 45 minuter sammanlagt. Hon tyckte att jag behöll ett bra lugn och att jag lyssnade på barnen bra. Jag kände några gånger att det var svårt att samla gruppen att lyssna på mig och sitta kvar på sina platser, några blev mycket nyfikna och ville känna på isen och den varma burken osv. Jag föreslog för A att vi kunde göra om det här försöket i smågrupper också, att stå på tur och gå in till köket med mig och få testa de här experimenten igen. Det skulle nog tydliggöra för barnen och de skulle säkert få med sig upplevelsen längre, än bara nu när de såg det hända istället för att göra det själva.