Utomhuspedagogik

Idag har vi haft en förmiddag vid Naturskolan och fått lära oss och testa på några utomhuspedagogiska idéer. Det var roligt och inspirerande. Vi fick börja med att känna i påse på en okänd natur-sak och sen skulle vi alla hitta exakt en sån under en kort promenad. Jag var säker på att det var en maskros jag kände i påsen, men hade fel. Det var faktiskt en överblommad tussilago visade det sig. Nästa övnning vi fick göra var att stå upp, blunda och räkna våra andetag - riktigt avslappande. Efter varje delmoment vi gjorde fick vi reflektera över vad vi tränande på och hur man kunde gör enklare eller svårare eller olika varianter med små barn. Vi fick även testa att blunda och räkna hur många olika fågelljud vi hörde, verkligen svårt att urskilja ljuden från varandra, men en bra enkel övning. En annan rolig samarbetsövning vi fick göra var att bli kompis med ett träd. I två och två turades vi om att ledsaga/vara blind. Ledsagaren fick leda den blinda till ett träd och den blinde fick krama och känna och bekanta sig med trädet. Sen blev man ledd tillbaka och fick öppna ögonen och sen fick man hitta sitt träd med öppna ögon. Det var bra ur många aspekter - känna på träd, träna på att lita på varandra, träna uppmärksamhet osv.

Vi lekte några lekar med siffror och gjorde även en ormstafett som vi tyckte var kul. Huggormen känns igen genom sina sick-sack-ränder på ryggen och då stod vi på två led med lagom avstånd mellan varje. Den längst bak sick-sackade mellan lagkompisarna fram till längst fram och skrek HUGG, då fick nästa springa osv. Snoken däremot är ofarlig och känns igen genom sina gula fläckar på sidan av huvudet, då fick man hålla händerna som gula fläckar och springa rakt förbi ledet, när man var längst fram skrek man SNOK. Vi gjorde även ett spindelnät mellan 4 träd och fick testa på att vara spindel i nätet och vara fluga som fastnade i nätet. Det är verkligen så himla mycket nyttigare att testa på saker i verkligheten och lära sig saker på plats i naturen.

Didaktikseminarium

Idag hade vi ett didaktikseminarium. Som i min mening inte var vad jag kallar ett seminarium eftersom det inte ledde till speciellt många utvecklade eller utvecklande diskussioner, utan blev mer av fem gruppers redovisning, plus några korta kommentarer från läraren och de andra studenterna. Vi skulle i alla fall presentera hur vi skulle genomföra tre arbetspass à 1,5 timme med naturvetenskaplig koppling tillsammans med en F-klass (14 barn, 2 pedagoger).



Detta är vårt upplägg:

Förutsättningar
: Detta är en förskolegrupp i en mindre stad med närhet till skogen, dit man ofta brukar gå tillsammans med barnen. Skogsutflykter är något som återkommer varje vecka.

Målsättning: Att barnen ska få kunskap om vinterns fåglar i Sverige. Lära sig några begrepp ex. flyttfåglar, stannfåglar. Även en del kunskap om hur fåglarna anpassar sig till vintern. Vi vill tillsammans med barnen undersöka vilka fåglar som finns i vår närhet och locka dem till oss. Till vårt förfogande har vi tre arbetspass om 1,5 timme vardera.

Arbetspass 1: Väcka intresse och skogsutflykt
 
Vi börjar med att väcka intresset hos barnen genom att ha en samling där alla får säga vad de vet om fåglar, vad de gör på vintern, vad barnen tror, vad de äter, om de fryser osv. Detta för att skapa intresse och förförståelse hos barnen innan vi sätter igång. Även bra för att öppna upp för barnens egna funderingar och göra dem uppmärksamma på vad de vill undersöka, vad de vill veta om fåglar. Vi pedagoger kan även hjälpa barnen att utveckla detta genom att kanske ställa lite frågor som, hur kan du ta reda på det tror du? Om barnen undrar något behöver pedagogen inte bara ge det rätta svaret utan istället uppmuntra barnen att ta med sig den frågan och studera det nu när vi ska ut i skogen. Detta är även bra för att då får barnen även lite tips på vad de kan titta på när vi väl kommer till skogen, annars kan det bli så mycket att se. Innan vi går till skogen så får barnen även rita en varsin fågel så som de tror att den ser ut (detta följer vi sen upp senare för att barnen ska få se vad de har lärt sig). 

I skogen får barnen iaktta vilka fåglar de kan se och fundera på de funderingarna som de hade. När vi är i skogen kan vi passa på att även lyssna om vi hör några fåglar. Utifrån barnens intressen så lyfter vi upp dem frågorna som kommer och utforskar tillsammans med barnen. Vi pratar även lite om vilka fåglar som stannar, vilka som flyttar, varför en del flyttar och andra inte, vad äter fåglarna som stannar, hur hittar de mat osv. (pedagogerna har läst på lite innan). Här finns det gott om utrymme för barnens egna tankar och funderingar, även en bra start för nästa pass med fröautomat. I skogen gör vi även en lek för att illustrera hur stjärtmesarna håller värmen på natten. Barnen får ställa sig tätt i en grupp och se var det blir varmast respektive kallast och sen byta plats för att så gör stjärtmesarna. Barnen kommer förmodligen att upptäcka att det blir kallast att stå ytterst. Detta illustrerar på ett bra sätt hur stjärtmesarna klarar den kalla natten.

Vi avslutar detta pass med att säga att vi nästa gång ska tillverka fröautomater (visar samtidigt bilder som sätts upp i lokalerna) och berättar samtidigt att barnen får ta med eget material om de vill och att de kan börja fundera på hur de skulle vilja göra.

Arbetspass 2:
Tillverkning av fröautomat
Pedagogerna har tagit med olika material som barnen kan använda sig av när de gör sin fröautomat (barnen har även fått chans att ta med något hemifrån om de vill). Genom den tidigare lektionen så har pedagogerna snappat upp hur barnen tänker och haft möjlighet att anpassa materialet efter det. Det är viktigt att det finns tillräckligt med material och att barnen ges gått om tid att själva tänka ut hur de vill göra innan vi pedagoger hjälper till vid behov. Innan barnen sätter igång så diskuterar vi tillsammans i gruppen vad som är bra att tänka på vid tillverkningen t ex att den ska sväva i luften, att fåglarna inte ska sitta i maten, att fröna måste vara i någon behållare osv. Dessa gemensamma punkter skrivs upp på tavlan som kom-ihåg. Genom detta blir barnen delaktiga och får också vara med och ge sina tankar om vad de anser som viktigt med fröautomaten.

Alla barn får göra en egen fröautomat som barnet själv vill, denna får barnet sedan ta hem för att hänga upp och studera/iaktta vilka fåglar som kommer till fröautomaten. Pedagogerna gör samtidigt också fröautomater tillsammans med barnen som sedan kan hängas upp på skolan så att barnen även tillsammans kan iaktta vilka fåglar som kommer och äter. Pedagogerna ser till så att det finns tillgång till fågelböcker så att barnen får chans att slå upp de fåglar som de iakttar. Vi kan även uppmuntra barnen att berätta för varandra vad de har sett, om de sett någon ny fågel, om de har upptäckt att någon fågel har en speciell färg de inte sett tidigare osv. Detta för att barnen ska dela med sig av sina iakttagelser till varandra och tipsa varandra om vad man kan titta efter när man tittar på fåglarna. I samband med detta väcks kanske tankar om fåglar tycker om olika saker t ex frukter, macka osv. Då låter pedagogerna barnen undersöka detta genom att själva sätta ut, det de vill prova, vid fröautomaten.

Arbetspass 3: Knyta ihop, avsluta och skapa fågelplanscher
 
Tillverka plansch med olika fåglar. Prata om vad vi har sett/ kommit fram till under arbetets gång.

Pedagogerna lägger två jättestora papper på golvet som ska fyllas med olika fåglar, det ena ska fyllas med flyttfåglar och det andra med stannfåglar. Här kan barnen välja om de vill rita en fågel och klippa ut och klistra på eller om de vill klippa direkt ur bok/tidning och klistra på, detta för att även de barnen som inte vill rita ska kunna vara delaktiga, barnen får självklart göra både och. Förmodligen så inspirerar barnen varandra att göra båda sakerna, de skapar intresse hos varandra. Pedagogerna ser självklart till så att det finns tillräckligt med material till att rita och klippa ur. Om barnen inte vet om fågeln är stann- eller flyttfågel så tar vi tillsammans reda på detta genom t ex fågelbok, Internet, varandra. Vid varje fågel får barnen skriva vilken fågel det är. Alla fåglar är tillåtna även barnens egna fåglar, ”fantasifåglar” som de själva kanske har ett namn på, vi har inga begränsningar för att barnens kreativitet är det som är det viktigaste och att det är en lustfylld uppgift. Planscherna sätts sen upp på väggen så att barnen kan se dem.

Avslutar passet med att dela upp barnen i två grupper, med en pedagog i varje. I grupperna får barnen berätta vad de har sett, vad de har lärt sig, om fröautomaterna och liknande. Detta ger barnen möjlighet att lära av varandras olika iakttagelser eftersom barnen kan ha uppmärksammat/sett olika saker. De lär av varandra och de lär sig också själva genom att berätta för andra. Barnen får även se sina fåglar ifrån första passet för att själva se om det är något mer de skulle rita om de gjorde en idag efter att de har lärt sig om fåglar och iakttagit dem.

Detta är ett arbete som vi anser kommer att fortgå även om dessa tre tillfällen är slut eftersom intresset för fåglar förmodligen har väckts hos barnen. Detta är en bra början som vi sedan kan utveckla och undersöka vidare. Detta är alltså inte ett direkt slut, det är bara början på ett spännande arbete tillsammans med barnen.


Vår presentation gick bra. Jag känner mig nöjd med våra tre pass, tycker de skulle kunna vara rimliga och skulle kunna fungera i verkligheten. Tidsåtgången kan vara större, men oftast är man inte så begränsad av tiden i F-klass eller förskola. Frågan är om det kan vara för stort projekt, för svårt. Svårt att få dem intresserade. Jag tittade själv ute förut och såg inga fåglar. Hörde lite kvitter - men skulle omöjligt kunna artbestämma kvittret. Är det viktigt att lära sig arter egentligen?

En fråga som kom upp på seminariet var om alla barn skulle göra en egen matare. Detta diskuterade vi i gruppen innan också och såg för- och nackdelar med båda grejerna. Om vi bestämde att vi bara skulle göra en eller två gemensamma matare på skolan, finns det risk att alla inte blir delaktiga och får sina idéer presenterade. Nackdelen med att alla gör en egen kan vara att några kanske bor i lägenhet och inte har möjlighet att hänga upp sin hemma, alternativt att föräldrarna inte vill/har lust att engagera sig och bry sig om allt skräp barnen drar hem. Fast i den punkten tycker jag inte man ska backa - för det är viktigt att knyta familjerna till skolan och göra en bro mellan. Att engagera föräldrarna är ju viktigt.

Flera av de andra grupperna presenterade också upplägg som var inspirerande och spännande. Bland annat om spindlar, myror och tema - vinter och snö.

RSS 2.0