Självkänsla
Självkänsla är för mig en grundtrygghet i sig själv. Att lita på sin känsla. Att våga stå för den och uttrycka den. Att inte tänka att man är värdelös när något blir annorlunda än tänkt. Att misslyckas utan att känna sig misslyckad. Det är viktigt för mig att ge mina barn så stor självkänsla som jag möjligt kan. Jag använder alla medel jag vet och känner till för att stärka dem i sig själva. Jag vill hjälpa dem att lära känna sig själva och att deras känslor är värda att bli lyssnade på och bekräftade.
Det första jag läste mig till och insåg var att amning är en bra källa att trygga barn på. Så att amma länge, mycket, kravlöst och på barnens villkor var ett mål för mig. Det är visat i forskning att barn blir tryggare av att ammas länge. Länge kan självklart vara väldigt individuellt. För mig blev det 20 månader med första barnet, iom att jag blev gravid igen då. Med andra barnet ser jag ingen anledning att sluta eller trappa ner än på länge. Troligtvis kommer jag sluta nattamma någonstans runt året, då utvecklingsfaser mm stabiliserat sig och jag märker att det kan funka bra för oss två.
Andra sätt att stärka självkänslan hos barnen är bekräfta dem i deras känslor. Att våga gissa och sätta ord på hur de känner sig, de får då ett språk för känslor och kopplar en viss känsla med ett visst ord. Det handlar också om att uttrycka mig personligt, kalla mig själv för Jag, istället för "mamma ska ...". Det är viktigt för att göra skillnad på person och person, och det blir väldigt daddigt att prata om sig själv i tredjeperson när det handlar om att sätta ord på mina och andras känslor. Det är ju jag som gläds åt mina barn, det vill jag att de ska veta och få höra.
