VFU, dag 10, Torsdag
Två veckor av fem är färdiga. Avklarade redan. Fast jag känner inte så att jag räknar ner tills det är slut, för jag trivs verkligen och dagarna går så fort. Det är roligt, lärorikt och utvecklande. Speciellt att hinna reflektera och prata med A om uppkomna situationer och förslag på lösningar. Det är något helt annat att göra VFU än att vara vikarie. Som vikarie slängs man in i en verksamhet, förväntas göra ett bra jobb och veta alla regler och rutiner och baktanken med dem, nu kan jag ställa alla sorters frågor och få reflektera både över barngruppen och enskilda barn. Jag får en verklig inblick i arbetet som lärare, där jag inte ställs utanför några diskussioner eftersom varje diskussion kan vara ett lärorum för mig.
I torsdags, alltså igår, gjorde jag mitt första pass med min andra grupp. Det blev så mycket bättre! Jag bytte lokal och fick en begränsat grupprum med ett runt arbetsbord, diskho, mikro och allt vi behövde använda fanns tillgängligt i rummet, så vi kunde sitta där och jobba hela stunden utan avbrott. Jag fick också tips av A att ge barnen varsitt mindre papper att skriva/rita sina ord/bilder på till planschen, vilket resulterade i att alla kunde arbeta samtidigt - det sparade både tid och blev mer effektivt och samarbetsanpassat eftersom de diskuterade sisemellan vad de ritade och sedan klippte ut och klistrade på sina små bilder på den stora gemensamma. Alla bidrog med något.
Den här gruppen var också lugnare och hade mindre egna upptåg för sig, de lyssnade lyriskt efter vad jag skulle säga eller vad de skulle få för uppgift. De tyckte uppstarten var spännande att kika ute på snökristallerna i luppar och tyckte det var kul att samla in snö i den stora baljan. De hittade stora spadar att ösa med och vi fick med mycket mer in än så behövdes, men jag tyckte inte det gjorde något. Glädjen och kreativiteten var rolig att se. När vi kom in blev de inte lika i gasen och började inte rycka i allting förrens jag inbjöd dem. De undrade vad vi skulle göra och vad som skulle hända med snön och alla saker medan de snällt väntade på sina platser. Många bra ord och tankar kom upp när vi pratade om snön och kände på den. De tyckte den var kall, varm, vit, genomskinlig, att den smälter, att den blir till vatten. Allt de spånade fram skrev jag upp direkt på den förberedda planschen - ännu en grej jag ändrade från dagen innan. Det gjorde att barnens egna ord blev nedskrivna på en gång när de hade snön i händerna och de slapp komma på samma formuleringar till senare.
Barnen tyckte det var kul att göra varsin avläsning på snön/vattnet och vi jämförde siffrorna - de var väldigt aktiva deltagare trots sin passivitet. Planschen blev mycket bättre. Utifrån de första orden spånade vi fram fler ord och bilder som hade med snö/vinter att göra. Jag begränsade till bara en plansch, struntade i Vinter-bilden. Jag lät dem välja om de ville använda hela sitt papper eller klippa ut små bilder/ord. De bidrog alla efter sin förmåga, vilket var väldigt bra att de kunde göra.
Tiden räckte bättre den här gången även om några av barnen gärna hade fortsatt en stund till för att lägga ännu lite mer energi på de sista bilderna.
Jag har fått en idé för min skapandeuppgift, men som är lite beroende av vädret. Det skulle vara jättekul att bygga vidare på det här med att barnen tycker det är kul att känna och forma snön med händerna. Vi ska bygga snöskulpturer och måla dem med vattenfärg. Sen tänkte jag att vi dokumenterar allas skapelser med kamera och sen i datorn skriver några meningar till var och ens bilder. Det tror jag kan bli riktigt kul!
I torsdags, alltså igår, gjorde jag mitt första pass med min andra grupp. Det blev så mycket bättre! Jag bytte lokal och fick en begränsat grupprum med ett runt arbetsbord, diskho, mikro och allt vi behövde använda fanns tillgängligt i rummet, så vi kunde sitta där och jobba hela stunden utan avbrott. Jag fick också tips av A att ge barnen varsitt mindre papper att skriva/rita sina ord/bilder på till planschen, vilket resulterade i att alla kunde arbeta samtidigt - det sparade både tid och blev mer effektivt och samarbetsanpassat eftersom de diskuterade sisemellan vad de ritade och sedan klippte ut och klistrade på sina små bilder på den stora gemensamma. Alla bidrog med något.
Den här gruppen var också lugnare och hade mindre egna upptåg för sig, de lyssnade lyriskt efter vad jag skulle säga eller vad de skulle få för uppgift. De tyckte uppstarten var spännande att kika ute på snökristallerna i luppar och tyckte det var kul att samla in snö i den stora baljan. De hittade stora spadar att ösa med och vi fick med mycket mer in än så behövdes, men jag tyckte inte det gjorde något. Glädjen och kreativiteten var rolig att se. När vi kom in blev de inte lika i gasen och började inte rycka i allting förrens jag inbjöd dem. De undrade vad vi skulle göra och vad som skulle hända med snön och alla saker medan de snällt väntade på sina platser. Många bra ord och tankar kom upp när vi pratade om snön och kände på den. De tyckte den var kall, varm, vit, genomskinlig, att den smälter, att den blir till vatten. Allt de spånade fram skrev jag upp direkt på den förberedda planschen - ännu en grej jag ändrade från dagen innan. Det gjorde att barnens egna ord blev nedskrivna på en gång när de hade snön i händerna och de slapp komma på samma formuleringar till senare.
Barnen tyckte det var kul att göra varsin avläsning på snön/vattnet och vi jämförde siffrorna - de var väldigt aktiva deltagare trots sin passivitet. Planschen blev mycket bättre. Utifrån de första orden spånade vi fram fler ord och bilder som hade med snö/vinter att göra. Jag begränsade till bara en plansch, struntade i Vinter-bilden. Jag lät dem välja om de ville använda hela sitt papper eller klippa ut små bilder/ord. De bidrog alla efter sin förmåga, vilket var väldigt bra att de kunde göra.
Tiden räckte bättre den här gången även om några av barnen gärna hade fortsatt en stund till för att lägga ännu lite mer energi på de sista bilderna.
Jag har fått en idé för min skapandeuppgift, men som är lite beroende av vädret. Det skulle vara jättekul att bygga vidare på det här med att barnen tycker det är kul att känna och forma snön med händerna. Vi ska bygga snöskulpturer och måla dem med vattenfärg. Sen tänkte jag att vi dokumenterar allas skapelser med kamera och sen i datorn skriver några meningar till var och ens bilder. Det tror jag kan bli riktigt kul!
Kommentarer
Postat av: mammagogen
Hoppas inte snön hinner smälta om ni ska göra snöskulpturer. Om den gör det kan ni få vit lera av mig och så får ni låtsas att det är snö och göra minisnöskulpturer.
Man kan ju experimentera med färga vatten med olika sorts färg och frysa i frysen också. Vattenfärg, karamellfärg, oljefärg. Kanske hälla i sandformar och lägga i en snörslinga, så det går att hänga upp.
Går det att få dem att inte smälta så fort? Vad händer om man har salt i vattnet? Socker?
Ja, det här var mina tankar efter att ha läst din berättelse.
Trackback
